– 25C. Strålande sol och gnistrande snö!

Varför måste det vara så kallt när det är soligt och vackert- när det blir human temperatur så snöar det! Aldrig får man vara riktigt ”glad” och nöjd! Det är bara Selma, vår rubusta goldenvalp som obehindrat är ute en stund. Cavaliererna gör det dom ska, och sedan vill de in/ ja, inte Sigrid förstås- henne får man bära ut! Kyla är inte hennes grej 😉

Själv har jag varit en sväng till Vårdcentralen med ett par krämpor! Det märks att kroppen har blivit äldre….ett efter ett dyker det upp små-krämpor, som måste åtgärdas! Så länge krämporna är små, får man inte klaga! Det är bara ovant när man varit frisk hela livet…. Tänker att vi människor är lite olika rustade för att acceptera åldrandet/ nu för tiden ska man helst vara en ungdom hela livet! Det gäller att satsa tid, pengar och engagemang för att förhindra åldrandet, så länge som möjligt! Idealet är att vara ung och vacker, hela livet! Dessutom frisk och framgångsrik! Själv tycker jag att det är lite skönt att bli äldre…det är så många måsten som faller bort, man får slappna av och bara vara som man är 😉

Nu väntar jag på att min nya telefon ska komma och att Arons bil ska bli lagad! Vi delar just nu på min bil och det är lite omständigt, mellan varven. Aron har ett fast arbets-schema, medan jag kan planera lite friare….och jag har lättare att fixa skjuts! Att vara utan telefon är däremot jobbigt- alla kontakter och telefonnr. är borta och alla mina bilder!!!!!

Nu ska jag göra iordning rekvesita och träna på min roll som Samarisk kvinna! Kläder i tidstypisk stil och en vattenkruka, behöver jag. Så ska jag med inlevelse berätta, för barnen på Barnmötet,  hur det gick till när ”jag” träffade Jesus vid brunnen, hur han behandlade mig med respekt och såg mig, trots mitt sätt att leva. Texten finns att läsa i Joh. 4:3-26

Det här inlägget postades i Tizitas blogg. Bokmärk permalänken.